Skip to main content

Full text of "Materiallära som pedagogisk metod"

Materiallara som pedagogisk metod 



Inger Bierschenk 
1999 



Copenhagen Competence Research Center & Psykologisk Laboratorium, 

Kobenhavns Universitet 
och Gymnasieskolan Spyken, Lund 

Teknisk rapport 



Inger Bierschenk 1999 



Problemet i korthet 

Den har rapporten ar en direkt fortsattning pa "Myten om kunskapshungern" 
(I. Bierschenk, 1999b), dar jag diskuterade mqjligheterna att forandra synen pa 
kunskapande i riktning mot en kompetensorienterad undervisning. Jag skiljer alltsa 
mellan kvalifikation, som skolan vanligtvis sysslar med, och kompetens, som i 
skolsammanhang ar nytt men som alia tror sig kunna definiera. Efter att ha 
presenterat den traditionella, behaviouristiska modellens konsekvenser nar den 
tillampas i utbildningssituationer, gick jag over till att foresla att ett nytt 
kompetensbegrepp borde bli styrande for hur vi planerar utbildning (kompetens- 
begreppet i den meningen har utvecklats av B. Bierschenk, 1995). 

En vasentlig del av diskussionen rorde utvarderingen som ide och dess 
tillkortakommanden nar det galler att mata undervisningens effektivitet, som ju ar 
syftet med utvarderingen. Utvarderingen ar dessutom, som jag kunde visa, 
utbildningsanordnarnas instrument for att bli forstarkta och som sadant fungerar den 
som psykologiskt bindemedel mellan larare och elev, vilket ju dels ar otillborligt nar 
det galler det allmanna skolsystemet, dels ineffektivt nar det galler att fa kontroll over 
den mentala tillvaxten. Jag foreslar darfor att materialet ska vara den utbildnings- 
systemkomponent som styr och reglerar kompetensen, inte malet som vi styr mot. 
Kan vi bygga in disparitet i form av begreppsliga nivaer i ett undervisningsmaterial 
eller analysera befmtligt material, till exempel skonlitteratur, sa att dess struktur blir 
kand, skulle utvarderingar av olika slag bli overflodiga, fbr de anvands ju for att mata 
nagot okant. 

Men - sager sig de fiesta lasare - struktur har val skolan alltid sysslat med. Jo, 
ur epistemologisk synvinkel, kanske. Och da ar struktur liktydigt med logiken i ett 
amnes presentation i laro- och amnesplaner. Ser man kunskapen om den sortens logik 
som kompetens, da har man inte forstatt att kompetens inte kan astadkommas genom 
amnesplugg. Struktur ar inte nagot man kan se, ta eller peka pa. Det ar en inre 
kvalitet, som skolan hittills inte har kunnat utbilda till, bara forhoppningsfullt 
understodja bildandet av. Nar jag talar om materialstyrning talar jag utifran 
upptackten att ett undervisningsmaterial kan speciflceras till sina inre kvaliteter och 
att dessa ar experimented bundna till olika begreppsliga djup. En empirisk definition 
av kompetens ar darmed uppnadd, som jag hoppas nu ska kunna komma skola och 
universitet till del. Kompetensen hos eleven i att klara en kurs blir en fraga om ett 
fruktbart mote mellan de egna inre kvaliteterna (syntes) och ett kursmaterials struktur. 
Atminstone det senare har hittills aldrig kunnat visas. Varfor skulle det annars vara sa 
besvarligt att konstruera prov? 



Forskning pa omradet 

Den har delen av rapporteringen syftar till att visa pa en mojlighet till 
pedagogisk fSrnyelse. Darfor hanvisar jag till sadana skrifiter som ar av betydelse for 
att forsta bakgrunden till detta fornyelsearbete. Central ar den metod som jag 
anvander for min analys och den ar utvecklad av min man, Bernhard Bierschenk, och 
mig sjalv. Metoden har genererat flera nya forskningsomraden och eftersom den ar 
unik - och da jamfbr jag internationellt och interdisciplinart - sa finns det ingen annan 
forskning att referera till i den har typen av skrift. 



Fran innehall till struktur 



Det firms ett sjalvklart svar pa fragan jag stallde ovan om det svara i att 
konstruera prov: Struktur forvaxlas med innehall, som kan tolkas pa manga satt. Det 
har an sa lange inte funnits nagot facit. Jag vill ta ett konkret exempel, vilket for mig 
naturligen sker med hjalp av svenskamnet. For en fSrklaring av vad jag benamner som 
niva hanvisar jag till den fSrra delrapporten (I. Bierschenk, 1999b, sid 8), dar jag reder 
ut kompetensbegreppets tre olika tolkningsramar. En svensklarares satt att 
"strukturera" ett skonlitterart studieomrade utgar antingen fran en vedertagen tolkning 
av till exempel ett romanmotiv (epistemologisk niva) eller en personligt vinklad 
tolkning, som byggts upp emotionellt eller motivatoriskt i interaktion med klassen 
(psykologisk niva). 

Enligt den fSrsta nivan ska eleverna lara sig att analysera verk utifran 
innehallsliga aspekter, sasom person- och miljoskildring, berattarteknik, budskap eller 
overgripande ide, etc. Jag gor det sjalv och har lart mig vilka aspekter som generellt ar 
svara och latta att uppfatta. Den har nivan ar klassisk och darfor relativt latt att skapa 
kunskapsmal och betygskriterier for. Vad eleverna lar sig av studier inom amnet ar att 
klassificera, dvs ett logiskt ordnande av associativa samband, som alia kan vara 
overens om. 

Den andra nivan bygger mycket mer pa lararens och elevernas kansla for den 
litterara texten. Litteraturlasningen gors till en metod att vidga seendet i allmanhet, 
garna i samverkan med andra amnen, eller att paverka elevernas forhallningssatt till 
sig sjalva. (De larare som arbetar sa kan nog ange flera syften.) Det ar den har nivan 
som fbrordas i laroplanerna numera. Den har fordelar satillvida att den understryker 
att lasning har med personlig upplevelse att gora. Det innebar att den elev som inte i 
sin tankevarld befinner sig pa samma plan som romanvarlden ifraga inte kan ta emot 
den. Det ar ju insiktsfullt. Lararen ska "mota eleven pa dess egen niva", lyder mantrat. 
Jag tror emellertid att ett av svensklararens syften ar att forsoka h6ja elevens niva och 
det ar har problemen dyker upp. 

Den elev som blir utsatt for en larares forsok att andra pa hans/hennes 
forhallningssatt till sig sjalv och sitt seende reagerar oftast med frustration eller 
aggressivitet, om inte med ledsnad over sin ofbrmaga. Undervisningsmetoden sjalv ar 
boven. Nar man vadjar till kansla och personlig upplevelse, ska man inte forvana sig 
over emotionella reaktioner. Jag tror det har ar en av grundorsakerna till att manga 
elever inte accepterar betygsattningen, de tar den for en personbedomning (i manga 
fall ar den sakert det ocksa). 

Ett steg pa ratt vag ar det nya betygssystemet. Men jag tror ocksa att den 
kriterierelaterade bedomningen skulle understodjas om den byggde pa ett materials 
eller en uppgifts struktur, dvs begrepp och deras inbordes relationer, som 
undervisningen centreras kring. Som det nu ar tillampas hela den goda iden bara till 
halften. Det ar till exempel skillnad pa undervisning kring att (1) "ha kunskap om 
forfattarskap. epoker och idestromningar . . ." respektive (2) "... i tal och skrift kunna 
formulera intryck och iakttagelser i samband med lasningen" (ur mal for Svenska B). 
Anda ar det vanligt att eleverna far i uppgift att i skrift formulera sig inom det forsta 
malet. Lararen har naturligtvis friheten att kombinera mal och uppgifter efter eget 
gottfinnande (jfr de nationella proven i svenska for gymnasieskolan) men vad ar det 
som sager att kombinatoriken underlattar bedomningen av elevalstret? En hel del av 
elevens svarigheter att forsta kriteriernas tillampning bottnar i de kombinerade 
uppgifterna. Jag har den erfarenheten att oavstt vad en skrivuppgift galler, tror elever 
att det ar sprakliga kriterier som ar viktigast (vanans makt?). 



4 



Jag tycker det ar dags att borja verka for den tredje nivan, namligen den 
biologiska eller systemanalytiska. Med den har rapporten vill jag ge exempel pa en 
mojlighet att utveckla ett strukturellt facit till syntesrika texter genom att visa pa ett 
materials begreppsstruktur. Kompetens ska da ses som relationen mellan ett materials 
begreppsliga tathet eller djup och en studerandes ambitionsniva. Det betyder att 
eleven ska fa kannedom om vilken begreppsstruktur ett visst material har, till exempel 
ett forfattarskap eller idesfar, och darefter kunna avgora om han/hon vill valja att 
kognitivt bearbeta den strukturen eller ej. Men det betyder inte att eleven lyckas for vi 
vet ju att det firms de som overskattar sina mojligheter, sarskilt inom vissa 
gymnasieprogram (jfr I. Bierschenk, 1999c). Jag tror emellertid att den naturliga 
differentiering som sker genom att materialet blir styrande ger lugn och arbetsro och 
framfSrallt kommer eleven att inse sina begransningar och mojligheter utan att det ar 
lararen som g6r val och uttrycker preferenser. Lararen ska "lata eleven vaxa med 
materialet" blir vart nya mantra. Men till skillnad fran det fbrra kan detta goras till en 
strategi. (Jag diskuterar inte organisationen av studierna, som ar en annan fraga.) 



Material fran ett undervisningsexperiment 

Eftersom jag ar knuten till en gymnasieskola, har jag kunnat tillampa och testa 
ideerna om begreppet kompetens i min undervisning (I. Bierschenk, 1997a, b; 1998). 
Ett kursprogram i svenska B, som jag genomfbrde varen 1997, gick ut pa att 
undervisa ca hundra elever (fyra klasser) om ett antal modernistiska begrepp, framst 
de s k "ismerna" i litteratur och konst, till exempel behaviourism, futurism, 
strukturalism, surrealism, expressionism, funktionalism, och lata dem studera hur 
dessa begrepp eller ideer har omsatts i dels samhallsmodeller (iscensatta pa video), 
dels skonlitteratur (romaner). 

Det finns tre vedertagna grundmodeller, paradigm, som anvands i studiet av 
manskligt beteende fran individ till civilisation. Den ena ar den for inlarnings- 
teoretiker kanda behaviourismen eller S-R -teorin. Den andra ar den for tekniker 
troligen kanda processmodellen, som narmast ar jamforbar med funktionalismen. Den 
tredje ar den mer humanistiska strukturmodellen. Dessa tre modeller ar olika svara att 
bygga ett modellsamhalle pa och ocksa att gestalta litterart, beroende pa olika grad av 
begreppsligt djup. I kursen anvandes de sa att jag forsokte gora korrespondensen 
tydlig mellan paradigmen och de kulturella och litterara begreppen (ideerna) bakom 
behaviourism, strukturalism och funktionalism/process. Undervisningen avslutades 
med ett fSrstaelsetest. Testet bestod av 15 kortare texter, som jag konstruerat sa att var 
och en var en indirekt beskrivning av ett modernt litterart/kulturellt begrepp. 

Forstaelsen av ideer, i studien definierad som kompetens, visade sig vara 
likadan bland naturvetare, samhallsvetare och esteter. Daremot skiljer sig begreppen 
fran varandra ifraga om djup (i den refererade studien anvant i betydelsen 
'svarighetsgrad'). Djupgraderingen kunde etableras genom att begreppen bundits till 
de tre paradigmen, vars struktur redan var kand. Harigenom kunde jag empiriskt 
bestamma den teoretiska fSrankringen av testet, vilket ar viktigt for fortsattningen. 
Resultatet av studien gav upphov till tanken pa, att istallet for att sarskilja elever 
genom deras kvaliteter undersoka om det inte gar att begreppsligt faststalla kvaliteter 
av olika slag i ett material. Nasta steg blev alltsa att titta narmare pa textema i testet. 
Om man kan bestamma vari strukturen, graden av begreppsligt djup, bestar, skulle det 
ju ga att valja ut material for olika elever och olika aspirationsnivaer. 



Material pa teoretisk grund 

Begreppet 'svarighet' anvander jag inte i fortsattningen, eftersom det ar 
kontextberoende. Men jag nyttjar resultatet for min presentation. Hundra elever menar 
att Sverige ar ett behaviouristiskt samhalle och att ett sadant samhalle ar idealet ( I. 
Bierschenk, 1998). Inte ovantat innehaller behaviourismen den struktur som alia de 
medverkande i undersokningen hade lattast att forsta, oavsett vilket program de laser. 
Om resultatet beror pa undervisningen, materialet eller predispositionen hos eleverna 
later jag vara osagt. Vi ska snart se pa och diskutera huruvida forstaelsen kan ha 
samband med graden av strukturellt djup i texten. Strukturellt djupast placerade sig 
begreppen inom strukturalismen. Mellan dessa tva ytterligheter placerade sig bland 
annat funktionalismen, som i djup ligger narmast strukturalismen. For att kunna 
diskutera resultatet principiellt tar jag endast ett exempel, som faller inom det 
behaviouristiska paradigmet. Texten, tankt som en replik av en Dr Watson, lyder: 

"Ge mig ett dussin valskapta, friska barn och jag garanterar att jag ska ta 
vart och ett slumpvist och trana det till att bli vilken slags specialist som heist, 
lakare, advokat, konstnar, ja till och med mastertjuv, och det helt bortsett fran 
barnets formaga, laggning, ras eller forfader." 

For den som har kunskap om det behaviouristiska paradigmet firms det nigra 
nyckelstallen i texten, som kan vara till hjalp: 'slumpvist', 'vilken som heist' och 
frasen som inleds med 'bortsett fran'. Den person som yttrar sig verkar vara nagon 
med skolning i en metod och som ar helt saker pa dess effekt. Man kunde ocksa 
klassificera personen som en social eller pedagogisk ingenjor. 

Sa langt kanske vi kommer med en analys av textens innehall. Men for en 
analys av struktur maste vi komma under ytan och se vad som doljer sig i djupet av 
texten. Det finns bara en metod som kan det (!). 



En objektiv textanalysmetod 

For analysen av textens struktur har jag anvant Perspektivisk Textanalys 
(PTA), som tar hand om dynamiken i en text, sedd som ett tidsflode. Metoden, som 
jag sjalv varit med och utvecklat har en tjugofemarig historia. I min senaste skrift, 
"Textens essens" (I. Bierschenk, 1999a) presenterar jag hela sprakteorin. Dar firms 
ocksa en forteckning over artiklar om teori, metodutveckling och tillampningar. 

PTA ar den mest objektiva matmetod for texter som existerar. Den bygger inte 
pa traditionell grammatik och inte heller pa tolkning av texten. Textanalysen visar pa 
ett matematiskt och foljaktligen objektivt satt relationen mellan de texturbunda 
begreppen, som bildas pa ytan av en text, och de forbindelser dessa har med de 
strukturbundna begreppen, som bildas genom djupare liggande relationer. Det enda 
som anvandaren gor ar att ge namn at vad som framkommer. 

Resultatet av en PTA-analys kan numera presenteras tredimensionellt 
(utvecklat av Bernhard Bierschenk), vilket ar lampligt nar man ar ute efter dynamiken 
i texten utan att behova veta vad den star for begreppsligt. Men eftersom det ar 
begreppen jag ar intresserad av har, anvander jag en topografisk presentation med 
formen av ett nat eller raster. Den ger mojlighet att beskriva hur begreppen hanger 
samman bade strukturellt och dimensionellt (se t ex Bierschenk & Bierschenk, 1993; 
Bierschenk, Bierschenk & Helmersson, 1996; B. Bierschenk, 1997). 



En behaviouristisk text 

Ldsguide till Figur 1 

De yttre begreppen, som ligger i kanten av natet, ar bildade fran sjalva 
textstallet och de inre begreppen (kursiverade) ar strukturella begrepp. Forbindelse- 
linjerna visar hur ett tidsflode utvecklar sig, fran ovre vanstra hornet och vidare runt 
sa att natet knyts samman, och hur grupper av begrepp lankas till varandra. Ju djupare 
de ligger, desto tier ringar har de. Dessutom bildar de strukturella begreppen 
dimensioner, som ligger i det vertikala ledet. Jag presenterar begreppsrelationerna 
fbrst och dimensionaliteten darefter. 



Figur 1. 

Textanalys: Behaviourism 

Adaptation (7) 
Selektion (1) 

Effektivherl 

Funktionsaugl 

Slumpurval (4) 



Framtvingande 



Slumpgaranti 



(5) Framtvingande 




Ytterlighet (8) 



(2) Slumpgaranti 
entativitet 



dling 



Begreppsrelationer 

Figur 1 visar ett enkelt relationssystem, som bestar av tva huvudgrupper. De 
tva begrepp som ligger narmast varandra sett i textens tidsflode ar 'Framtvingande' 
och 'Adaptation'. Att det som framtvingas blir utsatt for en anpassning innebar att vi 
har att gora med nagon slags Teknologi. Vad teknologin galler sager begreppet 
'Selektion', som tillagger en komponent som bidrar till Effektivisering. Ett fortyd- 
ligande av ett effektivt tillvagagangssatt anges genom 'Slumpurval', som ger ett visst 
varde till effektiviseringen, dvs Funktionsduglighet. Dock, 'Ytterlighet' ska till i den 
har modellen, for det galler att (om)forma rejalt. For slutbegreppet i den cykeln har 
jag darfor valt det engelska fackordet Shaping. 



En substruktur framtrader nu i ovre kanten. Den anger att det slumpurval som 
var en forutsattning for funktionsdugligheten har en ansvarig, dvs nagon som leder 
forfarandet och garanterar dess metodiska korrekthet. 'Slumpgaranti' ger strikthet at 
framtvingandet, som saledes aterkommer i en ny relation. Vad gor alltsa den strikte, 
ansvarige? Jo, han astadkommer Trimning, som med slumpgarantins egenskaper som 
ny laddning svarar for Representativitet. 

De tva begreppsstrukturerna vi fatt fram kompletterar varandra. Den forsta har 
att gora med en metod for hur man formar om organismer och den andra med dess 
vetenskaplighet. De tva begreppsgrupperna ger en empirisk definition av det 
strukturellt mest inbaddade begreppet, Fdradling. 

Det har ar S-R - teorin i ett notskal. Dr Watson vill, precis som 
djurpsykologerna, tvinga fram pa teknologisk vag ett adlare beteende, en adlare sort 
och det utan alia forbehall. Sasom testet var upplagt, kan jag inte veta vad eleverna 
har plockat upp fran den har strukturen. Men eftersom det har visat sig att de foredrar 
behaviourismen som samhallsmodell, vagar jag gissa att de utlaser nagot positivt i till 
exempel 'framtvingande', 'adaptation' och 'ytterlighet'. For det ar ju inte troligt att 
19-aringar har nagon kansla for det specifikt metodiska eller vetenskapliga i modellen 
('selektion', 'slumpurval', 'slumpgaranti'). Jag tror alltsa att textens ytbegrepp i hog 
grad varit styrande for uppfattningen av den underliggande iden och det innebar ju att 
texten inte behover forstas pa ett djupare plan. 

Sa. har langt har vi konstaterat att den strukturella analysen av texten visar pa 
sadana begreppsliga relationer som kan forvantas i enlighet med den behaviouristiska 
teorin. Vi har ocksa. sett att nigra innehallsliga nyckelord pa ytan visserligen kan leda 
oss till ratt teori men inte pa langt hall visa vilka strukturella samband som firms och 
vilket djup som uttrycks genom dessa samband. 

Huruvida eleverna intuitivt har uppfattat foradlingstanken kan vi inte veta. 
Men deras installning till modellen ar sa pass positiv att man skulle kunna tro, att de i 
en sadan miljo ser sina personliga mqjligheter att "bli nagot" med hjalp av traning, 
bortsett fran social bakgrund, till exempel. Det ar ju den ideala tolkningen av det 
svenska skolsystemets ide. En iakttagelse jag gjorde under kursen om ideer var att det 
var betydligt svarare att fa eleverna att se aven den negativa sidan av behaviourismen, 
till exempel att inlarningsmetoden shaping ocksa kan anvandas i fortryckande syfte, 
sasom omformning av manniskor i ett politiskt system. 

Det gar att dra atminstone tva slutsatser av det, namligen att forstaelsen av en 
teori om manniskan inte garanterar forstaelsen av teorins tillampning i samhallet och 
att det material som ska undervisa om overgangen fran teori till tillampning maste 
vara genomskinligt. Den senare slutsatsen gav upphov till min analys av 
dimensionerna i texten. Dimensionerna uttrycker den invarianta strukturen med vars 
hjalp overforingen av begreppsrelationer kan ske till variabla kontexter. 



Dimensioner 

Om man foljer flodets riktning, kan man lasa ut fyra klara dimensioner i det 
vertikala ledet. Den forsta har bildats av Effektivisering och Teknologi. Nar nagot 
tekniskt blir effektiviserat har vi val otvetydigt art gora med ett Mas£/«-begrepp. Vi 
talar t ex om ett politiskt eller ett byrakratiskt maskineri, nar ett system verkar pa ett 
obonborligt satt i en viss riktning utan att enskilda manniskor kan paverka det. 

Den andra dimensionen, Funktionsduglighet, anger ett Arbetssatt eller 
prestandan hos denna maskin, vilket bor uttydas sa, att systemet satter vissa 
funktioner i verket for att effektivt uppratthalla prestandan. 



Den tredje dimensionen sager nagot om Formgivning eller finslipning av det 
material som systemet bestir av, namligen genom Shaping och Trimning. I ett 
samhallssystem av maskinliknande slag ar sadana atgarder nodvandiga att vidta mot 
enskilda personer, grupper och organisationer for att inget ovantat ska intraffa, som 
ger grus i maskineriet. 

Slutligen, den fjarde dimensionens begrepp Foradling och Representativitet 
anger att en Kvalitetshojning star i fokus och att den dessutom ska galla overlag, dvs 
vara generell. Hari ligger en ide om att ett samhalle genom likriktning hojer sig 
civilisatoriskt och kulturellt. Manniskorna i detta samhalle har som individer inget 
varde, endast som alstrare av systemprodukter. Ja, just det. Detta for skolutvecklare 
nya modeord tillhor det gamla slitstarka paradigmet. 

Behaviourism i ett material 

Hur kommer da behaviourismen till uttryck i ett undervisningsmaterial pa ett 
sadant satt att dimensionerna kan urskiljas? Ja, mitt material bestod av skonlitteratur, 
sa exemplifieringen sker med romaner. Jag tar nagra 1900-talsklassiker som exempel, 
med syftet att bereda lasaren mojlighet att pa egen hand overfora analysen till 
modernare litteratur. 

George Orwells "1984" ar ett bra exempel pa en beskrivning av ett samhalls- 
maskineri, vars arbetssatt har alia ingredienser av shaping och trimning av 
medborgarna. Avsikten hos staten, genom Storebror i 1984, ar ju att omforma 
individerna, deras sociala liv och tankande, sa att en enda och allomfattande ide rader, 
namligen den att kollektivets okunnighet ger systemet dess styrka. En medborgares 
funktionsduglighet visar sig genom att han/hon okritiskt anammar och tjanar den nya 
samhallsteknologin, ja till och med i den utstrackningen att medborgaren medverkar 
till att historien slacks ut och spraket omskapas. Inget individuellt har nagon plats i 
det behaviouristiska samhallets maskineri. Sadant ar "krimtank". 

Alexander Solsjenitsyn beskriver hur sovjettidens oliktankande deporterades 
till Sibirien, till exempel Gulag-arkipelagens del I, som heter "Fangelseindustrin". I 
den lilla romanen "En dag i Ivan Denisovitjs liv", far vi uppleva det total itara 
systemets funktionssatt, sett som ett fangelse, och i vad den lilla manniskans kamp for 
tillvaron kan besta nar hennes radius, fysiskt och mentalt, ar praktiskt taget obefintlig. 
Att gora manniskor oemottagliga for intryck, till exempel genom att satta dem i 
fangelse, ar ett satt att foradla dem genom korrektion. Det samhalle som Orwell 
varnade for farms som den verkliga dystopin. 

Ett svenskt exempel pa samma grundlaggande ide har vi i Karin Boyes 
skrammande roman "Kallocain". Hon beskriver hur ett system effektiviserar sin 
teknologiska overvakning av medborgarna for att deras privata sfar ska minimeras 
och hur omoralen och sveket blir en nodvandig konsekvens av de nitiska 
funktionarernas handlanden. Boye staller maskin-samhallet mot det organiska. 
Saledes far "kallocainet", sanningsserumet, det yttersta medlet for tankeforadling, sta 
for det vetenskapliga experimentet och dess sammanbrott nar det anvands i det 
politiska systemets tjanst. 



Grader av djup 

Begreppet Foradling djupnar beroende pa hur det ar omsatt i materialet. I 
"1984" kan det diskuteras inom kontexten samhallelig yta, dvs dess organisation av 
administrativa funktioner och fortryckande natverk. Medborgare agerar mot regimen i 
berattelsen, vilket innebar att lasaren far ett brett utifran-perspektiv pa de samhalleliga 
mekanismerna. Modellen ar till sist starkare an den enskilde. 



"En dag i Ivan Denisovitjs liv" lyfter fram den manskliga sjalvforadlingen i 
skuggan av ett systems nedbrytningsforsok. I korrektionen ligger en avsikt att utslacka 
fran systemets sida. Medborgaren, som gar i inre exil, visar dock att denna avsikt 
kommer pa skam, for har ar det den enskilde som ar den starkare. Det tycks mig som 
om foradlingsbegreppet har en hogre grad av facettering hos Solsjenitsyn genom att 
det kan diskuteras i samspelet mellan modell och individ. 

I "Kallocain" galler det i an hogre grad organisationens effekter pa' strukturen, 
dvs pa relationen mellan individerna. Vi far har ett inifran-perspektiv genom att folja 
en funktionars mentala beredskap och gradvisa forandring. Det ar inte upplosningen 
pa berattelsen som ar viktig utan den moraliska upplosning som foljer pa foradlings- 
ideologin. Pa sa satt vacker den har romanen fragor av den art som den vetenskapliga 
modellens skapare, Skinner, stallde i sitt skonlitterara verk "Beyond freedom and 
dignity" (1972). Till exempel: Ar inte frihet och vardighet konstruktioner, som ar 
irrelevanta for den sekulariserade varldens civilisationsforsok? 

Sammanfattning 

Utbildningens uppdrag ar att bidra till medborgarnas kompetensutveckling. 
Formedlingen av ett amnes begreppsliga relationer skapar kunskap och gor 
individerna mer eller mindre kvaliflcerade. Ska vi emellertid fa fram kompetenta 
individer behover vi utveckla material som gor relationen transparent mellan 
kunskapen och dess tillampning. I den har artikeln har jag forsokt visa att det ar 
viktigt att lararen har kontroll over ett materials struktur for att i sin undervisning 
kunna gora bryggan mellan teori och tillampning. Forst dar far de studerande grepp 
om begreppen. Jag har ocksa visat att det for fbrsta gangen flnns en metod som gor 
jobbet at lararen. Och det ar val inte en dag for tidigt! 

Referenser 



Bierschenk, B. (1995). The Assessment of competence. A new field of research 

(Kognitionsvetenskaplig forskning, No. 54). Lund, Sweden: Lund University. 
(ERIC Document Reproduction Service, No. ED 405 342, TM 024 107) 

Bierschenk, B. (1997). Cycles and oscillations in text processing 

(Kognitionsvetenskaplig forskning, No. 62). Copenhagen: Copenhagen 
University, Copenhagen Competence Research Centre & Lund University: 
Department of Psychology. (ERIC Document Reproduction Service, No. ED 
412 225, TM 027 532) 

Bierschenk, B., & Bierschenk, I. (1993) Perspektivische Textanalyse. I: E. Roth (Ed.), 
Sozialwissenschaftliche Methoden (pp. 175-203). Muenchen: Oldenbourg 
Verlag. 

Bierschenk, B., Bierschenk, I., & Helmersson, H. (1996). Die Okologie des 
Sprachraums. In: W. Bos, & C. Tarnai (Eds.) Computerunterstutzte 
Inhaltsanalyse in den Empirischen Sozialwissenschaften. Theorie • 
Anwendung - Software (pp.1 1-31). Munster: Waxmann. 

Bierschenk, I. (1997a). Discovery of competence at the edge of literature and society 
(Kognitionsvetenskaplig forskning, No. 64). Kopenhamns universitet: 
Copenhagen Competence Research Center och Lunds universitet: 
Psykologiska institutionen. (ERIC Documents Reproduction Sendee, No. TM 
029 092). 



10 



Bierschenk, I. (1997b). Effectiveness of Literature Study in Discriminative Interaction 

with Projected Societies. Paper presented at The First International Conference 

on Quality of Life in Cities. 4-6 March, 1998, Singapore. 
Bierschenk, I. (1998). Civil depth perception (Kognitionsvetenskaplig forskning, No. 

66). KSpenhamns universitet: Copenhagen Competence Research Center och 

Lunds universitet: Psykologiska institutionen. (ERIC Documents 

Reproduction Service, No. TM 029 093). 
Bierschenk, I. (1999a). Textens essens. En dialog om Perspektivisk Textanalys 

(Kognitionsvetenskaplig forskning, No. 69). Kopenhamns universitet: 

Copenhagen Competence Research Center och Lunds Universitet: 

Psykologiska institutionen. 
Bierschenk, I. (1999b). Myten om kunskapshungern. Kopenhamns universitet: 

Copenhagen Competence Research Center och Psykologisk Laboratoriiin. 

Teknisk Rapport, Februari. 
Bierschenk, I. (1999c). Aspirationsniva och realitet - En utvardering av ettprov i 

svenska B. (Lund, Gymnasieskolan Spyken: Opublicerad) 
Skinner, B. F. (1972). Beyond freedom and dignity. London: Jonathan Cape. 

Slutord 



Derma skrift har producerats med finansiellt stod fran de Danska Forskningsraden. 
Elever i arskurs 3 vid gymnasieskolan Spyken i Lund har bidragit med resultat. 
Korrespondens kan adresseras till Inger Bierschenk, Copenhagen Competence 
Research Center, Kobenhavns Universitet, Njalsgade 88, DK-2300 Kobenhavn S, 
Danmark eller via E-mail till INGER(g>axp.psl.ku.dk .